.

Ni vet när man läser en text och man känner sig träffad. Som om raderna av ord som blidat meningar, känns som om de vore skriva för en själv för att de stämmer så jälva bra överrens med hur man känner. Min vän Fredrik (klickbar!) skrev ett inlägg i sin blogg och jag kände mig så träffad när jag läste det han hade skrivit att jag nästan satt och skämdes bakom skärmen.

De senaste dagarna har jag gått och funderat mycket, på vad jag vill. Jag vill bara vakna upp en dag och veta precis vad jag ska göra, om jag ska resa, utbilda mig, jobba -vad fan som helst bara jag får veta vad! Just nu känns det som om jag står och trampar på ett och samma ställe och ingen lägger märke till mig längre. Som om alla runt mig lever sina liv, vissa på rutin och dagarna flyger förbi. Jag vill få ut något av mitt liv, skapa minnen tillsammans med folk i min närhet, se världen. Jag accepterar inte att leva i rutiner längre, det är inget jag vill, inget jag någonsin kommer nöja med mig. Jag vill komma långt i livet, och det ska jag. Men vart ska jag börja? Ska jag göra det ensam?
























Jag har världens bästa människor runt omkring mig, men endå känner jag mig så ensam ibland..