.

Imorse drömde jag en undebar dröm. Ni vet en såndär härlig och harmonisk dröm som man inte vill vakna ifrån, man vill stanna i den världen. Men såklart så ska ju alarm klockan ringa och förstöra. Det känns helt fruktansvärt. Man trycker snabbt på snooze knappen och försöker desperat att somna om igen och drömma vidare.  Men det blir ju aldrig samma dröm helt. Man önskar att man kunde trycka på en snabbspola knappt och hoppa in i drömmen igen och drömma vidare.

Men istället får man ta sig i kragen och möta verkligheten som inte alltid är lika underbar och harmonisk som drömmar ibland kan vara. Man kan ju alltid hoppas att drömmen fortsätter inatt!